An Radyo 007

YMA Y’N DOWLEN MA

  • Nowodhow Broyow Keltek – Jerry Sethir
  • Shop – Nicholas Williams
  • Nowodhow an seythen

Kanow an seythen ma

  • “Tregajorran” – Bagas Degol ha Dalla
  • “Does dim mwy o win” – Dorcas
  • “Chase the ace” – Mec Lir
  • “Anni war an woen” – Graham Sandercock
  • “Seulabrys” – Simon Glanville
  • “Roisín dubh” – The Dubliners
  • “Diskwedh dhymm an towl” – Kensey
  • “Jyg Korolli” – Cam Kernewek
  • “Oll avel onan” – Brother Sea

Nowodhow an Seythen

Yma avonsyans y’n towl dhe wul klavji nowydh yn Kernow rag benenes ha fleghes.

Konfirmys gans Trest Klavjiow Kernow Rial bos degemerys an mona dhe dhasworra an asrann yeghes kolon.

Arghans re beu gorrys yn y le rag daswul systemow tredanek ynwedh.

Heb an dhew ragdres ma, ny via possybel dhe dhalleth an klavji nowydh.

***

Dew esel senedh Sen Stevan re gewsis erbyn pesya gans hwilas oberydh privedh rag Ayrborth Kernow.

Konsel Kernow re beu owth assaya kavos kevambos y’n misyow yw passys.

Ben Maguire ha Noah Law a grys nag yw possybel kowlwul an kevambos ha’n tybyans a dalvia gesys dhe goedha.

***

Yma gweythyow fordh dhe dhasfurvya Kowfordh Essa bys y’n pympes warn ugens mis Hwevrer.

Deges a vydh an fordh dredho ynter eth eur y’n nos ha hwegh eur y’n myttin.

Kost an ragdres a vydh pymp milvil peuns warn ugens.

Y fydh kerri gidys dhyworth Karkil hag a-hys an B3271 ha Fordh Ogledh.

***

Ha kildennys a vydh skath-sawya Aberfala.

An Richard Cox Scott re dheuth dhe benn bewnans gonisadow.

An skath a dhallathas servya nans yw peder bledhen warn ugens.

Gelwys veu kansweyth y’n prys na ha sawya dewdhek bewnans ha gweres moy es seyth-kans person.

***

Henn yw oll an seythen ma – y fydh moy nessa seythen.

 

Nowodhow Broyow Keltek gans Jerry Sethir

Kembra – Kembra Warlinen

Tri delinyans yn gis ‘Banksy’ re omdhiskwedhas dre nos an pymthegves a vis Genver a-dreus Kembra yn Denbishire ha Flyntshire. An tri delinyans, deskrifys avel ughel aga gnas, a dhiskwedh bugh, oula, ha marghek. An kynsa o an bugh orth fos diwotti kyns an Tavarn Derwen, yn kres an dre Mold. Tus teythyek re wrug skeusennow anedha aga honan owth omwul kodra an bugh.

An oula a omdhiskwedhas nebes diwettha y’n keth nos orth savla-kyttrin yn Trefnant, hag ena an marghek yn park-kerri yn Ruthin. Yma tus ow keheveli an marghek gans Owain Glendwr. Nyns yw sur i dhe vos ober Banksy mes yma tus ow pysi bos an oberennow artweythek difresys awos aga gnas ughel. Drefenn bos gwrys dew a’n lymnansow orth fos drehevyansow privedh konsel Denbeighshire re leveris nag yw travyth a yllons i gul rag gwitha an oberennow.

 

Iwerdhon – RTE

Yma governans nowydh ow pos selys yn Iwerdhon nessa dy’Mergher wosa etholansow ena. Y furv a vydh unyans gans Fianna Fail, Fine Gael ha seyth parti ranndiryel anserghek. Yntredha, yma dhe Fianna Fail ha Fine Gael hwegh ha peswar ugens kador. Gwirhaval yw etholans yn-mysk eseli an partiow rag afydhya an bargen dhe vos gwrys y’n seythun ma. Gwaytys yw an dhew barti bras dhe gommendya towlenn an governans nowydh hag y’n kas na Taoiseach nowydh a via dewisys nessa dy’Mergher. Drefenn Fianna Fail dhe waynya deg kador moy ages Fine Gael, Micheál Martin a via dewisys avel Taoiseach y’n kynsa prys, ow kul an soedh bys dew vil seyth warn ugens hag ena ledyer Fine Gael a’n siwsa.

 

Alban – STV

Ervirans gans an Awtourita Nija Sivil yw diwettha rann an paperweyth yw res rag lonchyansow a-dhiworth Efanderborth Saxavord, lonchva nowydh war ynys Unst hag yw an ynys a’n moyha north yn ynysow Shetland. Yma kummyas seulabrys dhe wul lonchyansow a-dhiworth an lonchva mes res yw afydhyans rag pub lonch. An lonch a veu afydhys a-gynsow a vydh hwarvos neb termyn y’n vlydhen ma hag y fydh an kynsa lonchyans plommwedhek a loerellow a-dhiworth tir an UK hag an kynsa yn Europ ynwedh. An kowethas a vydh lonchya an loerellow yw henwys Gweythva Fusenn Augsberg, kowethas Almaynek, hag a vydh an kynsa kowethas Europek dhe gavoes kummyas rag lonchyans a’n par ma. An Fusenn, henwys RFA Onan, yw deg warn ugens meter y hirder hag y hyll hi doen bern mil tri hans kilo yn resegva a-dro dhe’n norvys.

 

Mannow – BBC

Y fydh astell-ober gans medhygyon yn Mannow y’n kynsa prys yn istori. Yma dadhlans yntredha ha Manx Care yn kever arghans. Yth esa aga unyans, Kowethas Medhegel Predennek, ow kul negysyans gans Manx Care rag assaya kavoes ynkressyans a dhewdhek poynt hwegh kannsrann, mes Manx Care a leveris bos henna anaffordyadow ha profya hwegh kannsrann yn y le. Kadoryer an Kowethas Medhegel Mannow, Prakash Thiagarajan, a leveris ma nag esa hwans dhe vedhygyon gul astell-ober mes leheans aga gober dre’n deg blydhen yw passys yw ansostenadow lemmyn. Ev a leveris bos an astell-ober diswaytyek, mes nyns eus digelmyans saw daswrians an gober kellys.

 

Jerry Sethir, ow terivas a-barth ‘An Radyo’.